Publicerad: 11 april 2019
Utlandsutbildade på KTC i Örebro tränar på hjärt-lungräddning.

Rekrytering med språkstöd

Sjuksköterskan Lise-Lotte Augustine är chef för medicinavdelning 3 på Växjö Centrallasarett. Hon ser flera vinster med att ta emot utlandsutbildade på språkpraktik.
– Det är främst ett sätt att rekrytera kompetens som behövs, och det känns samtidigt bra att göra en god gärning för en medmänniska, säger hon.

Lasarettet ingår i Region Kronobergs projekt med språkpraktik för utlandsutbildade med yrken som kräver svensk legitimation. Medicinavdelningen där Lise-Lotte Augustine är chef har tagit emot två sjuksköterskor, en från Syrien och en från Uganda.

Sjuksköterskan Sarah Namanda började sin bana som språkpraktikant på avdelningen. Så småningom fick hon en anställning med stöd från Arbetsförmedlingen.
– Hon har klarat kunskapsproven och fått svensk legitimation, men hon behöver träna mer på svenskan och få mer kunskap om hur den svenska sjukvården fungerar innan vi kan anställa henne som sjuksköterska. Det kämpar vi med nu tillsammans, säger Lise-Lotte Augustine.

Vilka fördelar finns med att ta emot utlandsutbildade praktikanter och sedan även anställa dem?
–Fördelen är att det alltid blir ett lärande på båda håll. Vi tar vara på erfarenheter från andra kulturer och det är värdefullt eftersom vi våra patienter kommer från många länder. Det tillför väldigt mycket. Vi arbetskamrater har tagit del av berättelser från Syrien och Uganda, och det ger perspektiv på vården vi ger.

Vad kan vara en utmaning?
–Att inte överskatta deras svenska, för de kan vara måna om att ge sken av att förstå. Det är ingen bra lösning att säga att man förstår om man inte gör det, men det är förståeligt att det sker. En väg är då att fråga ”Har du förstått? Återberätta för mig.” Det här är egentligen inga problem så länge man är medveten om det och hanterar det.

Språkombudet har ansvar och gör en plan för lärandet

På den här medicinavdelningen har ett språkombud en särskilt viktig roll.

– Vårt språkombud Tony Hård har huvudansvaret under praktiken. Han gör en plan för lärandet, ger lagom utmaningar till den utlandsutbildade och följer språkutvecklingen på nära håll. Arbetsplatsträffen är ett forum där språkombudet brukar ta upp språkliga frågor som vi alla behöver tänka på, berättar Lise-Lotte Augustine.

Det handlar inte bara om att någon ska lära sig svenska, utan om att bli medveten om att språk är kommunikation på många plan.
– Vi hade till exempel en medarbetare med dyslexi och då tog Tony upp vad vi skulle tänka på. Utan språkombud hade vi nog inte haft en lika strukturerad och tydlig plan. Då hade nog praktikanten mer varit ”en som går bredvid”. Det hade gått det med, men inte med så hög kvalitet som vi får med ett aktivt språkombud.

PLUS-programmet i Vänersborg.

Lise-Lottes tips till andra chefer:

  • Öppna upp istället för att se utlandsutbildade praktianter och nyanställda som en belastning. De är en tillgång.
  • Våga investera i tid i början, det är mycket värt. Vår första praktikant är färdig sjuksköterska nu och kommer att anställas hos oss.
  • Ta vara på den extra dimension de tillför med sina språkkunskaper och bakgrunder.
  • Skicka undersköterskor på språkombudsutbildning, om det finns ett språkombud på avdelningen så löser det mycket. Det finns få karriärvägar för undersköterskor, och det här väldigt bra kompetensutveckling.

Vill du läsa fler inspirerande exempel?

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!