Publicerad: 12 november 2019
Johan Eriksson och Christina Rydén från Stockholms stad.

Från nyanländ till nyanställd lärare

Stockholms stad har en lyckad satsning för att fånga upp och stötta nyanlända lärare på vägen mot lärarlegitimation och anställning. Satsningen Från nyanländ till nyanställd lärare började som ett projekt och är från 2019 en del av den reguljära verksamheten.

Varför är det ett lyckokast att som arbetsgivare engagera sig redan på ett tidigt stadium och dessutom driva det i egen regi?

– Vi behöver lärarna och tycker att det är värt att satsa på dem genom att fånga upp dem från start och stötta dem hela vägen till legitimation, säger Johan Eriksson, handläggare vid utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Samordningsvinster

Han menar att det märks att deltagarna tycker att det är intressant att verksamheten drivs av en möjlig framtida arbetsgivare.

– De lyssnar på oss och det blir en bra dialog från start. I det finns flera fördelar, både för oss som arbetsgivare och för deltagarna. Vi får koll på vilka behov som finns och de får svar på frågor om lön och karriärvägar. Deltagarna blir bemötta i sin profession från början och inte bara som elever. Vi gör givetvis också en massa reklam till deltagarna om hur bra vi är som arbetsgivare, och vi tar hjälp av lärarfacken för att deltagarna ska få hela bilden av hur det är att vara lärare i Sverige och oss som arbetsgivare. Svårigheten är att vi inte kan utlova anställningar, och det beror på att det är rektorerna som bemannar sina skolor, och inte förvaltningen centralt.

Stockholms stad har fördelen att vara en stor arbetsgivare mitt i en storstadsregion.

– Vår storlek som arbetsgivare ger oss en enorm fördel och gör att vi kan finansiera verksamheten. Dessutom bor många lämpliga deltagare här. Läget gör också att vi har närhet till andra myndigheter och lärosäten, som Länsstyrelsen med sin samordningsroll och Stockholms universitet med snabbspåret för lärare. Vi har samordningsvinster.

Johan Eriksson och Christina Rydén tillsammans i korridoren.

Johan Eriksson och Christina Rydén arbetar på utbildningsförvaltning inom Stockholms stad.

Använder befintliga organisationen för lärarstudenter

Men det kan ändå finnas delar som mindre kommuner kan inspireras av. Till exempel drar inte verksamheten så stora kostnader som man skulle kunna tro.

– Självklart kostar verksamheten pengar, men den största kostnaden är för personal, bland annat en projektledare och lite strötimmar på utbildningsförvaltningen. Utöver det får skolorna ersättning för handledning av våra deltagare när de är ute på praktik. Så mycket mer blir det inte, förutom mindre kostnader för fika, en föreläsare då och då, och till exempel mässbiljetter eller liknande som deltagarna har nytta av.

En annan framgångsfaktor är att Stockholms stad inte byggt upp en egen separat struktur för handledare och praktikplatser åt nyanlända lärare.
– Vi använder den befintliga organisationen för verksamhetsförlagd utbildning med erfarna handledare och skolan får en viss ersättning för våra deltagare precis som den får för lärarstudenter från universitet.

Projektledaren Christina Rydén spelar en viktig roll för att satsningen blivit så lyckad, anser Johan Eriksson.

– Christina har varit sfi-lärare och tar med en stor kunskap in i verksamheten. Hon har en aktiv kontakt med deltagarna från start till målet att få lärarlegitimation och anställning.

Vill du läsa fler inspirerande exempel?

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!