Arbetstidsförkortning löser varken kompetensutmaning eller arbetsmiljöproblem

Att förkorta arbetstiden löser vare sig svårigheterna att bemanna eller arbetsmiljöproblemen. Det riskerar snarare att förvärra en redan tuff situation.

Frågan om arbetstidsförkortning är het i debatten för närvarande. Vi har också fått yrkanden om arbetstidsförkortningar från flera av de fackliga organisationerna inför vårens förhandlingar. Det har gjorts flera försök att förkorta arbetstiden, nyligen presenterades resultatet efter världens hittills största försök med fyra dagars arbetsvecka i Storbritannien. Arbetstidsförkortningen visade sig främja de anställdas hälsa och välmående. Även företagen gynnades av kortare arbetsvecka.

Ett positivt resultat bygger dock på att arbetsgivaren kan antingen rekrytera fler eller prioritera bort visst arbete. Annars hamnar vi i ett läge där samma mängd arbete ska utföras med mindre resurser. En arbetstidsförkortning förutsätter också att arbetsgivarna har ekonomi för det. Hur ser då förutsättningarna ut i kommuner och regioner?

Brist på arbetskraft och ekonomiskt tufft läge

Det råder brist på arbetskraft, inte bara i kommuner och regioner utan på hela arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen av de som är i arbetsför ålder beräknas till 169 000 personer fram till 2031. Bara äldreomsorgen och hälso- och sjukvården skulle behöva 81 000 av dessa och det kommer vi inte att få. Samtidigt beräknas över 300 000 personer gå i pension under samma period. Det kommer helt uppenbart inte att finnas tillräckligt många att rekrytera.

Inflationens effekt på verksamhetens kostnader, inklusive pensionskostnader och stigande räntekostnader gör att underskotten i kommuner och regioner beräknas till över 30 miljarder kronor 2024. Kommuner och regioner måste därför, paradoxalt nog, spara samtidigt som de behöver rekrytera och behålla kompetent arbetskraft. I och med att de långsiktiga behoven av välfärd växer när antalet invånare över 80 år blir allt fler kommer problemen med att hitta arbetskraft dessutom att öka.

Vad kostar en arbetstidsförkortning och hur många skulle man behöva rekrytera?

Vad skulle en arbetstidsförkortning innebära rent konkret i kommuner och regioner? För att få en bild av det behöver man titta på flera olika faktorer, exempelvis kostnader och hur många nya personer som skulle behöva rekryteras för att upprätthålla nuvarande nivå. En arbetstidsförkortning för anställda med kontaktyrken i kommuner och regioner på två timmar per vecka, skulle kosta 24 miljarder kronor och kräva att det rekryteras 41 000 fler anställda.

Samtidigt är möjligheterna att prioritera bort arbetsuppgifter begränsade. När medarbetare inte är på jobbet behöver dom ersättas av andra eftersom arbetet fortfarande måste göras. Patienten måste fortfarande ha vård och de äldre få omvårdnad. Färre personer skulle alltså behöva göra mer om vi ska kunna upprätthålla samhällsfunktionerna på samma nivå som idag.

Stärk arbetsmiljön och möjligheterna att öka sysselsättningsgraden

Att förkorta arbetstiden i ett läge där det redan saknas personal, och det är väldigt svårt att rekrytera fler, kommer sannolikt att leda till att bördan på befintlig personal ökar ännu mer eftersom jobbet fortfarande måste göras. Att lyckas med att möjliggöra för fler att jobba mer och längre upp i åldrarna är därför en av de viktigaste åtgärderna för att både klara av att bemanna verksamheterna och få en bättre arbetsmiljö.

Vi och fackförbunden behöver därför samlas kring viktiga förutsättningar för ett långt, utvecklande och hållbart arbetsliv. En del i detta är fortsatta gemensamma satsningar på de faktorer i arbetsmiljön som leder till hälsosamma arbetsplatser.