Förslag till lagändringar

I lagrådsremissen föreslås att den nya socialtjänstlagen, precis som den nuvarande, fortsatt ska vara en målinriktad ramlag. En ramlag ger övergripande regler, ramar och principer – utan att i detalj ange vad som ska göras eller hur.

Det betyder att nya socialtjänstlagen fortsatt är flexibel. Kommunerna kan till viss del själva bestämma hur lagen ska uppfyllas – utifrån de behov och förutsättningar som finns i den egna kommunen. Men det innebär också att myndigheter kan få uppdrag från regeringen att ta fram föreskrifter som mer detaljerat reglerar vad kommunerna ska eller bör göra på olika områden.

Helhetssyn och enhetliga begrepp

Den nya socialtjänstlagen följer en ny struktur som tydliggör vikten av en helhetssyn och inriktning på enskildas individuella behov och förutsättningar, i stället för deras grupptillhörighet. Vissa bestämmelser som idag gäller vissa grupper ska i den nya lagen gälla alla.

I lagrådsremissen föreslås till exempel att nuvarande bestämmelse om att äldre ska får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, ska utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten, inte bara äldreomsorgen. Bestämmelsen är en del av socialtjänstens övergripande mål.

I lagrådsremissen föreslås även att begrepp används mer enhetligt. Uttrycket insatser används som en övergripande benämning för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp.

Jämlika och jämställda levnadsvillkor

I lagrådsremissen föreslås att portalparagrafen i gamla socialtjänstlagen ska vara kvar, men att den utökas med att socialtjänsten inte bara ska främja jämlika, utan även jämställda levnadsvillkor.

Det handlar om att flickor, pojkar, kvinnor och män ska bemötas och få insatser utifrån behov, inte utifrån stereotypa föreställningar om kön. Genom att lägga mer fokus på jämställdhet kan socialtjänsten bli mer uppmärksam på omotiverade skillnader, och se till att dessa inte bevaras eller förstärks.

Tydligare barnrättsperspektiv

I lagrådsremissen föreslås att

• Bestämmelsen om barnets bästa anpassas till den nya översättningen av artikel 3.1 i Barnkonventionen. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter.
• Bestämmelsen om barns rätt till information förs över till nya SoL, med tillägget att informationen ska ges kontinuerligt och anpassas till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet förstått informationen. Om barnet inte vill framföra sina åsikter ska detta respekteras.
• Socialtjänsten ska arbeta för att placerade barn ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående. Det enskilda barnets önskemål och behov av kontakt ska vara avgörande.
• Tiden för uppföljning av ett barns situation förlängs till sex månader.

Dokumentation omedelbara skyddsbedömningar barn (sökbara orosanmälningar)

Regeringen gör bedömningen att en personakt bör skapas när en anmälan om oro för ett barn kommer in till en socialnämnd. Eftersom det förekommit olika tolkningar gällande när ett ärende inleds och en personakt ska skapas föreslås en reglering i socialtjänstlagen om att dokumentationen av en omedelbar skyddsbedömning ska ske i en personakt som gäller barnet. Därigenom skapas förutsättningar för att orosanmälningar avseende barn blir digitalt sökbara.

Förebyggande

I lagrådsremissen föreslås en bestämmelse om att socialtjänsten ska arbeta förebyggande. Bestämmelsen är en del av socialtjänstlagens mål. Det förebyggande arbetet ska enligt regeringen ses som ett nytt förhållningssätt med ambitionen att tonvikten ska ligga på proaktivt och förebyggande arbete i stället för på reaktiva åtgärder.

Fokus ska flyttas från utredning och myndighetsutövning till att tidigt förebygga sociala problem – innan problemen har uppstått eller vuxit sig för stora. På det viset kan socialtjänsten bidra till att frigöra enskilda och gruppers egna resurser och socialtjänstens resurser kan användas på ett mer effektivt sätt.

För att socialtjänsten ska kunna skifta fokus föreslås bland annat att

• kommunen ska planera sina insatser till enskilda och särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser
• socialnämnden får ge vissa insatser utan behovsprövning (se nedan)

Lätt tillgänglig

I lagrådsremissen föreslås att socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig. Det handlar om att sänka trösklarna och erbjuda insatser på ett enklare sätt än idag. Det ska vara lätt att komma i kontakt med socialtjänsten, till exempel utanför kontorstid eller att ta del av information och insatser digitalt. Att vara lätt tillgänglig är även viktigt för att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande. Socialtjänsten ska även få möjlighet att ge insatser utan behovsprövning (se nedan).

Insatser utan behovsprövning

Socialtjänsten ska få ge insatser på nya sätt. I lagrådsremissen föreslås att kommunerna ska få befogenhet att besluta att en eller flera insatser ges utan individuell behovsprövning.

Insatser utan behovsprövning ska

• vara ett komplement till nuvarande ordning med beslut om insatser. Både socialtjänsten och enskilda utförare ska ha en skyldighet att informera om rätten att ansöka om behovsprövade insatser
• omfattas av krav på dokumentation, men socialnämnden får, om det finns särskilda skäl, bestämma att uppgifter om en enskilds personliga förhållanden inte ska dokumenteras vid en insats
• kunna ges till den som fyllt 15 år oberoende av vårdnadshavarens samtycke. Om nämnden vill tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning till barn mellan 15 och 18 år ska dock nämnden överväga om insatsen är lämplig att erbjuda den tänkta målgruppen på det sättet.

Vissa insatser ska enligt förslagen i lagrådsremissen fortsatt kräva behovsprövning:

• kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson
• vård i familjehem
• vård i LVM-hem och särskilda ungdomshem enligt LVU
• vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och HVB
• plats i särskilda boendeformer för äldre och bostäder med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning
• hem för viss annan heldygnsvård, vilket avser korttidsboende
• ekonomiskt bistånd

Planera insatser inom alla verksamhetsområden

I lagrådsremissen föreslås att kommunen ska planera sina insatser för enskilda inom alla verksamhetsområden, inte bara för äldre och personer med funktionsnedsättning, som idag. När kommunen planerar ska de särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser.

Planeringen kan hjälpa kommunen att bättre anpassa verksamheten efter behoven och att använda resurserna på bästa sätt. I planeringen kan socialtjänsten behöva samverka med andra aktörer i kommunen, regionen och civilsamhället.

Kunskapsbaserad och god kvalitet

I lagrådsremissen föreslås att det införs ett krav på att all verksamhet i socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär bland annat att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när socialtjänsten planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Vid bedömningen av vilken insats som ska komma ifråga ska, förutom insatsens lämplighet, kostnaderna för insatsen samt den enskildes önskemål, även vetenskap och beprövad erfarenhet vägas in.

Om det inom ett område saknas vetenskapliga studier eller beprövad erfarenhet, eller om underlaget är begränsat, finns det enligt regeringen inget hinder mot att socialtjänsten ändå bedriver verksamhet inom det området. Kravet innebär inte heller något hinder mot att tillhandahålla insatser av socialpolitisk karaktär, exempelvis försörjningsstöd, även om dessa inte har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet.

God kvalitet

Precis som redan gäller idag ska socialtjänstens verksamhet vara av god kvalitet, och kvaliteten ska löpande följas upp, utvecklas och säkras. Men i lagrådsremissen föreslås också att rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden, ska gälla alla verksamheter, inte bara inom barn och unga, som idag.